Tid. Vilket konstigt ord.
Egentligen..
När man var barn, då tyckte man att man hade all tid i världen. Man kunde hinna med så mycket på en dag, medan mamma och pappa stressade för att hinna med minsta lilla.
Konstigt! Tyckte man då. Varför stressa när man har alltid i världen att stanna upp och plocka blommor, eller kanske klättra upp i ett träd och leka Tarzan en sväng.
Varför?
Jo för att närman blir äldre, känns det som att den där minutvisaren på klockan inte längre smyger fram, utan springer fram.
Kommer ihåg en sommardag när jag var liten. Det var en underbart varm dag, jag vägrade ha skor så mina fötter var alldeles svarta av gruset på vägen. Jag bara njöt av naturen, fåglarna som sjöng, solen som sken, och vattnet som glittrade nå så fantastiskt.
Att bara ligga i hängmattan, se ut över åkrar och skog, och drömma om den där framtiden. Drömma om vad man skulle jobba med, drömma om kärleken, ja drömma om den där perfekta framtiden. Hur man skulle få ta hand om mamma och pappa när dom blev gamla, om man skulle hinna resa utomlands.. Ja allt.
Nu har det säkert gått 13-14 år sen just den där dagen som jag minns så väl.
Och här sitter jag, ena foten i "ungdomens år" och andra foten i vuxenlivet. För att vara helt ärlig, så har jag nog haft ena foten i vuxenlivet ganska länge. Men det blir mer påtagligt när jag inser vad jag har hunnit med under ett helt år!
Jag har hunnit vara kär, jag har hunnit plugga upp matte b, fått mitt första jobb, knutit nya band, varit otroligt ledsen men också nå fantastiskt glad, har hunnit flytta från en enrummare till en tvåa, köpt mina första egna nya möbler, tagit hand om en kisse som jag trodde var hemlös, tog hand om honom och raka bort tovorna för att sen inse att "oj! Du hade visst en ägare!" Och en massa mer!
Det jag vill komma fram till är, att tiden, går alldeles förbaskat för fort när man har roligt! Ja det tycker jag absolut. Skulle ha lyssnat på mamma ;)
Nu har jag bara 6 jobbdagar kvar, på detta jobb, där jag har fått jobbat med några av Hofors mest fantastiska och underbaraste kollegor! Ja alla har varit helt.. Ja, underbara!
Jag kanske borde ha försökt att inte fästa mig vid dom, eftersom jag visste att det bara var för ett år. Men hur ska man kunna låta bli!!
Vissa har man fått bättre kontakten med än andra, men jag är ändå så förbaskat glad att jag fick chansen, till att jobba på mitt drömjobb det första jag gör. Att jag har fått umgåtts med fantastiska människor, kollegor som ungdomar, i ett helt år!
Massa knasigheter, flum, galenskap, glädje och lycka har det varit.
Det som är värst nu är att veta att fredag nästa vecka, är min allra sista dag på detta kanonjobb. Det kommer göra så ont, och jag vet att jag kommer få kämpa mot många tårar!
(Det gör jag redan nu av tanken!)

Man ska vara glad för det man har, men jag kunde inte vara glad för allt detta..
För varför vara glad när man kan vara lycklig?

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Var ett bra tag sen jag skrev.. Har hänt en hel del, fast ändå knappt nånting. Sitter hemma och ska väl egentligen göra mig iordning för en eftermiddag i Hyttan med Papi, Tea, Sussie och djuren. De har varit många gråa och trista dagar, både ute...

Sitter hemma och laddar för en tur på crosstrainern, och börjar fundera på varför jag egentligen gör allt detta.   Det är för att alla dessa år av mobbning, alla dessa år av självhat, alla dessa år av avskyn och illamåendet av att se sig själv na...

En vis person sa en gång till mig: "När spriten går in, då går vettet ur." Så frågan är, om man vågar sig på en öl eller två, eftersom jag inte känner mig så värst vettig nu heller.. Har en kliande känsla kroppen, vill göra nå extraordinary, f...

Jaha.. Näst sista dagen på jobbet. Vet inte vad jag ska göra, vad jag ska göra.. Usch för denna känsla!! När Sofie mår dåligt, vad gör hon då? Jo hon pimplar kaffe som om det vore luft.. Och vad är för mycket kaffe? Jo ångestframkallande :D f...

Haha! Jadu, att jag inte har världens träningsvärk i magen nu, det är ett mysterium! Så sjukt roligt kväll har det varit, jag har nog skrattat konstant i två timmar! Jag ljuger inte, jag skratta och slog händerna i knäet när jag inte fick nån luft...